Etikettarkiv: Barnbok

”Som de bästa pixar-filmerna”

Extra rolig blir tisdagen när det dyker upp såna här saker – bloggen Old Adult Reads Young Adult har recenserat Snack! och gillar inte bara den långa titeln 🙂

Eller vad sägs om beskrivningen: ”Som de bästa pixar-filmerna”

Jisses. Det var verkligen precis vad jag behövde, mitt inne i ”shitty-first-draft-till-uppföljaren” som jag är!

Läs hela recensionen här.

 

Signeringstider på Bokmässan

Ska du trots min anti-guide till Bokmässan? Akta dig då för Guillou, och passa på att skaffa dig en egen signerad rymdpirat! Jag kommer att signera i Whips monter på fredag klockan 14-15 och söndag klockan 13-14. Sväng förbi monter B07:29 och häng en stund, snacka lite skit och ta en paus från mäss-stressen.

14368905_1608461719448016_7085158376772851899_n

På fredagen kommer vi även ha en Debutantbloggsträff klockan 13:00 i R3. En chans att träffa hela 2016-års debutantbloggsgäng. Missa inte!

Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr

”Som om Tintin blivit återfödd av Douglas Adams”
Bokhuset

”Camilla Linde har en förkärlek för skruvade karaktärer, övernaturliga äventyr och snabbt tempo. Språket är enkelt och lätt att förstå, trots de många påhittade orden.”
BTJ: Elsie Runnö

Rymdpiraten Snack Parrow har fått ge upp sitt piratande och startar istället en rymdbyrå för att lösa mysterier. Av en slemmig humfurk köper han ett rymdskepp med kristallkrona för att kunna resa mellan galaxerna. Ett skeppsspöke blir kapten eftersom han själv inte kan köra skeppet.

Tillsammans med kompanjonen Flax drar de ut på äventyr. Men resan blir kort, för rymdbaljan går sönder. De måste till Skrotplaneten för att skaffa reservdelar. Men Skrotplaneten vaktas av universums farligaste varelser: Robotkaninerna.

Ska de lyckas komma levande därifrån?

Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr av Camilla Linde är den första boken om Snack Parrow. Följ med på svindlande strapatser bland patrullerande frunkisar, glupska mollolocker och läskiga robotkaniner.

Om du törs, förstås.

flax


Omslagsillustration av: David Teczely

Korta fakta:

Författare
Camilla Linde
Illustratör
David Teczely
Formgivare:
Anders Nyman
Omslag:
kartonnage
Omfång:
54 sidor
ISBN:
978-91-88265-33-3

Utgiven av Whip Media

Boken finns att köpa på exempelvis Bokus eller Adlibris.

Är du intresserad av att köpa en klassuppsättning eller fler exemplar. Kontakta info@whipmedia.se för priser.


Relaterad läsning

Boken finns ute!

Nu finns äntligen Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr ute i handeln också!

Men vad handlar boken med den ofantligt långa titeln om?

Rymdpiraten Snack Parrow har fått ge upp sitt piratande och startar istället en rymdbyrå för att lösa mysterier. Av en slemmig humfurk köper han ett rymdskepp med kristallkrona för att kunna resa mellan galaxerna. Ett skeppsspöke blir kapten eftersom han själv inte kan köra skeppet.

Tillsammans med kompanjonen Flax drar de ut på äventyr. Men resan blir kort, för rymdbaljan går sönder. De måste till Skrotplaneten för att skaffa reservdelar. Men Skrotplaneten vaktas av universums farligaste varelser: Robotkaninerna.

Ska de lyckas komma levande därifrån?

Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr av Camilla Linde är den första boken om Snack Parrow. Följ med på svindlande strapatser bland patrullerande frunkisar, glupska mollolocker och läskiga robotkaniner.
Om du törs, förstås.

Boken finns att köpa exempelvis här. Det går såklart också finemang att köpa direkt från mig, med eller utan signatur. Släng iväg ett mail till jag@camillalinde.se så kirrar vi det!

Och imorgon. Imorgon är det releasefest. Det är knappt jag tror att det är sant. Så mycket som hänt bara de senaste 5 månaderna. Från att ha stått helt utan förhoppning om att ge ut boken, till att den finns ute i handeln. En riktigt, riktigt galen känsla!

Snart är den här!

Det känns helt overkligt, men om ett par veckor kommer den vara här! Så många gånger under resans gång som jag tvivlat. Som jag trott att det aldrig kommer att gå.

Och nu … har jag den snart i min hand! Visst blev den snygg?

Jag har bloggat på Debutantbloggen både om min antagningsresa och arbetet med illustrationerna. Året har verkligen rivstartat med en hel massa arbete. Att skriva texten är ju liksom bara en liten del i sammanhanget. Allt annat tar minst lika mycket tid.

Och det som kommer nu kommer ju också göra det: marknadsföring! Att få ut min rymdpirat i världen.
För att det inte ska bli kaos i min hjärna med alla saker som behöver göras, och i vilken ordning de ska göras, har jag börjat skissa på en kommunikationsplan. Saker en lär sig i de här processerna alltså. Jag som alltid känt panik när sådana saker kommit på tal. Nu känns det … roligt. Kanske för att det ändå medför en hel del kontroll. Det är faktiskt häftigt att få vara med och styra processen.

Och se vart det hela tar vägen.

Konsten att börja. Och nyttan av choklad.

Den senaste tiden har jag varit djupt begravd i redigeringen av mitt nattskräcksmanus. Lite för djupt, måhända. Även om jag lärt mig att uppskatta redigeringen så är det något … okreativt med hela den processen. Jag kan absolut uppskatta vissa delar av den, att skulptera om och göra bättre. Att se texten ur nya perspektiv.
Samtidigt är det inte det jag tycker bäst om. Det är ju ett nötande. Att läsa samma sak om och om igen och försöka hitta nya vinklar. Det jag saknar är det vilda och kreativa. Idésprutandet. Det som jag egentligen är bäst på.

Men idag. Idag var det dags.

Jag har känt mig lite trött på texten jag håller på med, och då blir det inte bra redigering. Så idag var det dags för lite ny kreativitet. En vitamininjektion i redigeringsmörkret. Så jag la undan den gamla texten och startade på en ny.

Idén kom som de brukar göra, helt ur tomma luften. Jag satt i soffan och tittade på Pingu med sonen och plötsligt var den bara där. Som ett blinkande stoppljus. Meningen med stot M. Den som fick mig att bara VETA at det finns en historia gömd därunder.

”Det började med en lapp under dörren.”

Kvällen har nu spenderats med att försöka hitta en historia till meningen. Vem är det som får lappen? Vem har skickat den? Och varför? Svaret på de frågorna finns inte. Jag har inte en jäkla aning. Och det är det som är häftigt egentligen. Att bara kasta sig ut och se vart det leder. Var orden tar mig.

Så det låter väl som smooth sailing från den här punkten? Bara att skriva på? Nej, ack nej. En annan intressant sak är att se hur mycket tid som går till annat än att skriva: möla i sig choklad, googla namn, skratta åt de googlade namnen, googla lite till, stirra på dokumentet, skriva lite, radera allt, börja om. skriva lite till. Googla typsnitt.

Och fortfarande sitter jag bara med den där jäkla meningen. Men den kommer att leda någonstans. Det vet jag. Jag vet bara inte ännu vart.