Alla inlägg av Camilla

13 svarta sagor om superskurkar

Superskurkarna har det inte lätt. Bespottade och missförstådda kämpar de för rätten att existera. I 13 noveller möter du onda genier, tonårsrebeller, kärlekskranka bråkmakare och utomjordiska värstingar. Med gott humör och helig ilska ställer de till kalabalik och förödelse. Men berättelserna väcker också frågor. Vem är egentligen god och vem är ond? Hjälte eller skurk?

Innehåll:
Spökbrigaden av Anna Jakobsson Lund
Hajar attackerar i motljus av Jens Daniel Burman
Sekelskifte av Lupina Ojala
Casus belli av Oskar Källner
Stormen av Boel Bermann
Inga jävla hjältar av Daniel A Lagergren
Killswitch av Markus Sköld
Tömd av Camilla Linde
Revansch av Love Kölle
Den siste som kände hans namn av Finn Cederberg
Revolutionskvinnan av Patrik Centerwall
Inte i hela världen av Lova Lovén
Bara ett barn av Marcus Olausson


Korta fakta:

Medarbetare:
Lagergren, Daniel A (förf.) / Sköld, Markus (förf.) / Linde, Camilla (förf.) / Kölle, Love (förf.) / Cederberg, Finn (förf.) / Centerwall, Patrik (förf.) / Lovén, Lova (förf.) / Olausson, Marcus (förf.) / Berg, Jonny (red.) / Viterstedt, Stefan (form)
Omslag:
Häftad
Omfång:
266
ISBN:
9789188185426

Utgiven av
Swedish Zombie

Boken finns att köpa på exempelvis Bokus eller Adlibris.

Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå: Nödrop från yttre rymden

Rymdpiraten Snack Parrow ger sig ännu en gång ut på äventyr med sitt risiga rymdskepp. Det har kommit ett nödrop från yttre rymden. Snack och hans besättning bestämmer sig för att rädda den som är i nöd. Och förstås ta emot den utlovade belöningen.

Men det är långt till Sombrerogalaxen. För att ta sig dit behöver de installera hajperfart. Skeppsspöket Kapten Hammock känner två skickliga mekaniker som kan klara av uppgiften. Men de har inte träffats på femtio år. Inte sedan incidenten vid skiftnyckelkastartävlingen. Kommer de att vilja hjälpa till?

Samtidigt ryktas det om ett hajrymdskepp som gör galaxen osäker. Och vem är egentligen Mack Arrow?

Omslagsillustration av: David Teczely

Korta fakta:

Författare
Camilla Linde
Illustratör
David Teczely
Formgivare:
Anders Nyman
Omslag:
kartonnage
Omfång:
160 sidor
ISBN:
978-91-88579-78-2

Utgiven av Whip Media

Boken finns att köpa på exempelvis Bokus eller Adlibris.

Är du intresserad av att köpa en klassuppsättning eller fler exemplar. Kontakta info@whipmedia.se för priser.

Rymdäventyr med lärarhandledning

Jobbar du inom skolan? Märker du att utbudet av barnböcker kanske inte alltid tilltalar alla elever? Det gjorde jag. Därför skrev jag serien Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr. En fartfylld och humoristisk historia för barn i låg- och mellanstadieåldern.

Inför höstterminen har jag och förlaget nu beslutat om att ge ett extra fint erbjudande:

Köper ni in tio ex eller fler av bok ett (Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå) eller två (Nödrop från yttre rymden) kostar de 90 kr styck, plus moms. Är ni sugna på att köpa in båda böckerna kostar det 144 kr plus moms, om ni köper in minst tio paket. Kontakta mig på jag@camillalinde.se om ni är intresserade av detta. Jag erbjuder också lärarhandledningar för att kunna jobba med boken kring olika teman. Även om det mesta i boken är påhittat så finns det en del verkliga inslag. Jag har upptäckt att den är en bra utgångspunkt för att till exempel diskutera fysiska lagar, varför man inte hör ljud i rymden och hur olika planeter fungerar.

Jag kommer också gärna på författarbesök. Jag är en van utbildare och workshophållare och har tidigare medverkat med workshops under Vetenskapsfestivalen och Worldcon (en internationell kongress för fantastikgenrerna).

Jag har lite olika upplägg på författarbesöken, men gemensamt är att de alla innehåller kreativa moment. För yngre elever kan det till exempel handla om att vi, med avstamp i det universum jag skapat i mina böcker, kommer på våra egna planeter; vilka fysiska lagar som gäller för dem och vilka som bor där. Jag brukar också lägga mycket fokus på att barnen får ställa frågor eftersom det ofta finns mycket de undrar om skrivprocessen. Äldre elever utmanar jag gärna med skrivövningar som vi gör gemensamt eller enskilt. Ett författarbesök med mig blir en övning i att använda sin fantasi!

Är ni intresserade av författarbesök så bokas jag enklast genom Författarcentrum.

Hoppas att vi hörs av! För visst behöver du lite mer rymd och robotkaniner i ditt liv? 🙂

Psssst. Ni har väl inte missat att ni kan söka pengar för författarbesök genom skapande skola?

Att läsa för barn

Ibland får jag frågan om jag tycker att det är viktigt att läsa för barn. Det kan tyckas som en ganska underlig fråga att ställa till en barnboksförfattare. Svaret är nog ganska givet. Men det finns aspekter som ofta glöms bort när det handlar om att väcka barns läsintresse.

Och det är barnens egna preferenser.

Redan som väldigt små har många barn en bestämd uppfattning om vad de gillar. Något som är fantastiskt bra! Som vuxen är min uppgift att visa på den bredd som finns, men vara lyhörd för barnets egna önskemål. Att öppna dörrar, men ta fasta på barnets egna intressen.

Jag tror mycket på att låta barnen själva välja. Hemma har jag två egna kids på 5 och 1,5 år. Jag har läst för båda sedan de var nyfödda, och de älskar böcker. Minstingen kan sitta långa stunder och bara bläddra i böcker.

Två av böckerna som ofta väljs här hemma
Två av böckerna som ofta väljs här hemma

En sak som jag testat med honom är att han får välja vilken bok vi ska läsa vid läggning. Jag tar fram två alternativ och så får han välja den han är sugen på. Och resultatet har förvånat mig. Jag trodde någonstans att han skulle vilja läsa samma bok om och om igen. Men så är det inte. ibland överraskar han mig i sina val. Som när han tar ”Knacka på”, trots att ”konkurrenten” är en bilbok (bilar och fordon är just nu det allra största intresset).

Det jag gillar mest med hela den här grejen är att titta på honom medan han väljer. Han har alltid ett så lyckligt flin i ansiktet. Och det kan ta lång tid innan han bestämmer sig. Ibland en minut eller två, medan fingret vandrar från den ena boken till den andra. Han känner ju verkligen efter, ”vad vill jag höra just idag.”

För att skapa den där första läsglädjen är det ett tips. Låt barnen vara med och välja. Vid nattning, på biblioteket. Låt deras intresse och nyfikenhet få styra.

Det är ju nyfikenheten som öppnar dörrar.

 

Sent omsider, en rapport från Fantastika

Det har hunnit gå ett tag sedan årets Swecon, Fantastika i Sthlm, gick av stapeln. När jag började skriva det här blogginlägget var det en månad. Nu är det två. Livet har kommit emellan, så som det så ofta verkar göra på sista tiden. Dels jobb och föräldraskap, men också saker som Snack 3! Jag har skrivit klart ett utkast och låtit mina fina testläsare i Pannkaksklubben ge sig på den. I slutet av juni åkte vi på en roadtrip upp till Sundsvall. Där pratade vi skrivande på längden och tvären och jag fick en massa värdefull input som jag nu använt för att skulptera om manuset. Det är en häftig process, det där. Hur input från någon annan kan göra att allting bara faller på plats, de där små gnagande misstankarna man själv haft långt bak i huvudet. Tror att det kommer bli så mycket bättre nu!

Bok tre känns som att den kommer bli djupare. Det kommer fortfarande vara fart och fläkt och halsbrytande äventyr, men det kommer också finnas en allvarligare sida. Frågan om familj och hem. Vad är egentligen ett hem. Det känns som ett återkommande tema i alla mina texter.

Men. Nu var det ju Swecon det skulle handla om! I år var det ett speciellt år eftersom jag dessutom skulle sitta i två panelen: Fantastik för barn och Superskurkar. Jag reste upp till Stockholm på lördagsmorgonen och anlände lagom till lunch. Jag hann knappt mer än att packa upp mina böcker i butiken innan jag blev medbjuden på lunch av Fantastikbokklubben! Det var schysst att träffa personer jag tidigare bara skrivit med.

Efteråt skyndade jag till min första panel: att skriva fantastik för barn. Det var så kul att den äntligen blev av!

När jag förberedde mig inför panelen blev det återigen så jäkla tydligt för mig vilka problem som finns. Moderatorn bad oss att ge fyra boktips. Jag tänkte att jag skulle utgå från science fiction för ”min” åldersgrupp (6-9) och ge boktips på svenska.  Och det var … svårt. Mer än svårt. Snudd på omöjligt. För det finns nästan ingenting. det slår mig så hårt varje gång. Varför är det så? När det finns deckare och mysterieböcker och allt annat i hur många 5varianter som helst?

Efter mycket grävande fick jag i alla fall fram fyra boktips:
Leonora och glasplaneten av Helen Johansson
Det svarta hålet av Christer Fuglesang (fint illustrerad av Johan Egerkrans!)
Handbok för superhjältar av Elias och Agnes Våhlund
Splods öga av Neil Gaiman (här föll tanken att jag skulle ha svenska författare, men jag hittade helt enkelt inte något annat).

Under panelen fick vi också frågan vad det är som gör att det är svårt att nå ut med den här typen av litteratur. Och jag vet svaret. Barnen vill läsa. Det finns författare som vill skriva. Men det är länken däremellan som fallerar. Det saknas förlag som vill ge ut. Det märkte jag när första Snack cirkulerade bland förlagen. Jag fick en hel del så kallade positiva refuseringar. Men i nästa andetag svarade förlagen att de inte gav ut SF. Jag kan fortfarande inte förstå varför. Jag tror personligen att vi kan få fler barn att hitta läsglädjen om det finns något för alla.

Bild: Marika Lövström
Bild: Marika Lövström

Under panelen fick vi också frågan hur man skriver för barn. Jag har fått den många gånger förut och tycker alltid att den är lika lustig. Hur skriver man för arkitekter? För män? För storstadsbor? Barn är ingen homogen grupp. Precis som vuxna så gillar de olika saker. Och då är det viktigt att det finns olika saker att välja på. För att öka chanserna att de ska hitta något som fångar dem. Som bjuder in till vidare läsning. Jag tror att det är så otroligt viktigt att hitta de där första böckerna som du verkligen fastnar för. Som får dig att förstå vad läsandet handlar om.

Efter panelen blev det en paus innan nästa. Jag hängde med Johnny Berg och pratade kommande antologier hos Swedish Zombie. Sen var det dags för superskurkarna att ta över scenen. Vilket roligt samtal det blev!

Vi pratade om många saker som rör superskurkar. Personligen kan jag inte förstå varför de inte får ta mer utrymme, framför allt i filmer. Skurkarna är ju så mycket mer intressanta än hjältarna! Och jag tycker också att det är vad många superhjältefilmer missar. Att slänga in en anonym skurk från yttre rymden gör i mitt tycke filmerna sämre, hjältarna sämre. Ge en intressant och komplex skurk istället. Någon som tvingar hjälten att pusha gränserna för sig själv och vad som egentligen är gott och ont.

6En annan grej som jag brinner för inom genren är mångfald. Inom alla genrer, men kanske framför allt den här, är det så oerhört viktigt att alla kan hitta någon att identifiera sig med. Jag minns att jag själv som barn inte tyckte om superhjältehistorier. Det fanns ingen jag kunde känna igen mig i.

Tills jag 11 år gammal såg Batman returns. In i rutan voltade Michelle Pfeiffer.

Och ingenting blev sig längre likt.

Hennes förvandling från den tysta kontorsmusen till Catwoman var något jag kunde känna igen mig. Jag kunde identifiera mig med det (även om jag aldrig voltat runt i spandex själv). Det fanns något för mig. Där har superhjältegenren jobbar bra, kan jag tycka, just för att lycka fram tjejer (’ven om det fortfarande finns mycket kvar att göra). Det har hänt väldigt mycket sedan jag var barn. När jag står på SF-mässor och liknande är det många tjejer som cosplayar skurkar och hjältar från serietidningarnas värld. De har blivit tillgängliga på ett annat sätt. Och jag tror att man alltid måste jobba aktivt med det, att tänka på det.

Alla barn ska få känna sig som en superhjälte. (Eller skurk om de föredrar det)!

Efteråt var det signering av antologin och kön ringlade sig stundtals lång. Så himla roligt! När man medverkar i en antologi är det extra roligt att träffa alla författare också. Att känna sig som en del av något större.

Finhäng med Jonny Berg, Marcus Olausson, Oskar Källner och Pia de Lerigon
Finhäng med Jonny Berg, Marcus Olausson, Oskar Källner och Pia de Lerigon

Sedan hängde jag runt och pratade med folk. Precis när jag plockat ihop mina böcker stack Marcus Olausson in huvudet och frågade om jag ville hänga med på middag. Det är det jag tycker allra bäst om med de här kongresserna. Att många av deltagarna är så öppna och välkomnande. Att de bjuder in i sitt sammanhang. I andra fall kan jag tycka att det tar emot att åka ensam på saker, men här vet jag att det alltid kommer finnas någon att hänga med. Fantastikfamiljen är en grej!

Det enda tråkiga var att jag bara kunde gå på en panel, Alien sex som var precis lika flippad som den låter! I år kunde jag bara vara med under lördagen, men det var en kanondag! Det var extra kul att sitta med i paneler. Jag gjorde det ju förra året på Worldcon, men här var det Swecon-premiär (bra att börja med Worldcon!). Jag trodde att jag skulle vara mycket mer nervös, men det kändes mest avslappnat och kul.

Nu ska jag jobba vidare med Snack 3. Ett par varv till och den kommer bli så jäkla bra!

Snack på SciFi World Göteborg!

Nu kommer SciFi World återigen till Göteborg, och vem är inbjuden om inte rymdpiraten Snack Parrow! Böckerna om Snack och hans besättning är något så underligt som science fiction för barn – något det inte finns så mycket av i dagens bokutgivningen. Böckerna har beskrivits som ”Douglas Adams för barn”, och har blivit väl mottagna av både små och stora läsare.

”Jag gillar boken av flera anledningar, inte minst pga att det är många kvinnliga karaktärer som bryter normer”
– Barnboksfamiljen

Så hälsa på i montern på SciFi World! Vem vet. Kanske kommer det förbi en slemmig humfurk eller patrullerande frunkis?

Datum och tider:

17-18 februari, klockan 10-18 båda dagarna

Svenska Mässan, Göteborg

Den här känslan

Den här känslan är så oerhört svår att förklara, och samtidigt så lätt. Tänk dig att du sliter som ett djur i flera månaders tid. Du skrattar, gråter och sliter ditt hår. Flyttar kommatecken och tvivlar på din förmåga att skriva alls.
Och så plötsligt. Plötsligt har du den i din hand. Din alldeles egna bok. Det som förut bara funnits i ditt huvud finns nu på riktigt. Den känslan alltså. Wow.

Om någon är sugen på att se resultatet, så funkar det utmärkt att köpa från mitt purfärska stash. Julpris 110:- plus frakt! Maila beställning till: jag@camillalinde.se

image-4

Hur gick det sen? Gästinlägg hos debutantbloggen

Under 2016 var jag en av fem bloggare som drev debutantbloggen. En blogg som under ett års tid följer debutanternas resa, med redigeringsstress, releasefester, hopp och besvikelse. Allt sådant som hör debuten till.

Det var ett väldigt intensivt år där det skulle produceras ett inlägg i veckan. Trots att det kunde kännas slitigt när jag var mitt inne i det kan jag ändå sakna det. Därför blev jag jätteglad när årets bloggare frågade om jag ville skriva ett gästinlägg om vad som hänt sedan sist.

Jag insåg att det faktiskt hänt väldigt, väldigt mycket. Trots att jag själv mest känt det som att jag hasat runt i batmanmjukisar.

Omslag och baksidestext till Snack 2!

Snart, snart är uppföljaren till ”Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr” här! Boken landar i nätbutikerna i mitten av december, men redan nu går det att förhandsboka den på förlagets hemsida. Till ett riktigt fint piratpris dessutom. Visst blev omslaget snyggt? Vi hade en hel del diskussioner, David och jag, och lite olika infallsvinklar. Men vi landade i något som känns precis lagom spännande och olycksbådande tycker jag. Boken har också fått titeln ”Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå: Nödrop från yttre rymden”.

SP_2_lowRymdpiraten Snack Parrow ger sig ännu en gång ut på äventyr med sitt risiga rymdskepp. Det har kommit ett nödrop från yttre rymden. Snack och hans besättning bestämmer sig för att rädda den som är i nöd. Och förstås ta emot den utlovade belöningen.

Men det är långt till Sombrerogalaxen. För att ta sig dit behöver de installera hajperfart. Skeppsspöket Kapten Hammock känner två skickliga mekaniker som kan klara av uppgiften. Men de har inte träffats på femtio år. Inte sedan incidenten vid skiftnyckelkastartävlingen. Kommer de att vilja hjälpa till?

Samtidigt ryktas det om ett hajrymdskepp som gör galaxen osäker. Och vem är egentligen Mack Arrow?

Eko… eko … eko… eko

Tycker du att du ekar tomt härinne? Det är inte du, det är jag. Bloggen har helt enkelt inte blivit prioriterad. Men det betyder inte att jag inte skriver – tvärtom. Jag skriver hur mycket som helst (med småbarnszombiehjärnors mått mätt förstås). Det är underligt, men det var faktiskt precis likadant under min förra föräldraledighet. Det är som att den kreativa delen av hjärnan mår bra av att syssla med repetitiva saker som att byta blöjor, lägga barn, promenera med barn, bygga lego osv. Jag känner inte alls samma kreativitet när jag jobbar. Kanske för att jobbet suger ut den på ett annat sätt. Här längtar min hjärna bara efter någonting att göra.

snackSå vad har det blivit? Snack 2 är färdigskriven och håller just nu på att illustreras färdigt. Förhoppningen är att den ska komma ut lagom till julhandeln. Jag har också skrivit en roman (!) Bara sådär liksom! Till antologin 13 svarta sagor om ond bråd död skrev jag en novell som heter Sju sorters kakor. Den handlar om Britt-Marie, en pensionär vars hyreslägenhet ska omvandlas till bostadsrätt. Problemet är att hon inte kommer att ha råd att köpa ut sin lägenhet och riskerar att hamna på ett äldreboende. Så hon tar helt enkelt saker i egna händer och börjar döda av de grannar som är för en ombildning. Problemet är bara att hon aldrig dödat någon och inte riktigt vet hur man gör.

Jag tyckte det var riktigt kul att skriva den här novellen, och kände att det fanns mer att säga. I novellen var jag till exempel tvungen att klippa bort Britt-Maries färgstarka vän Agneta. Men det trivdes hon inte alls med. Hon har hojtat och tjoat på mig att hon förtjänar ett bättre öde än så, och det håller jag med om. Så nu har hon fått en egen roll att spela.

Det är en skön känsla, att skriva på någonting utan att det ska ”bli” något. Jag tror att jag har hittat tillbaka till att skriva bara för att det är roligt.

Vad har mer hunnits med sen sist?

magiskaJo, jag medverkar i bokstavsboken De magiska 29, ett riktigt grymt samarbete mellan 29 författare och 29 illustratörer där författarna har skrivit texter till bilder. Tvärtom mot hur det brukar vara alltså.
Jag skriver till bokstaven i.

panel
Fotocred: Markus Sköld

Jag har också varit på Worldcon i Finland och satt med i en panel om superhjältar och skurkar i en modern tid. Det var en riktigt rolig panel och jag rev ner en del skratt (kanske främst med mitt exempel på att lego Batman är en ny typ av superhjälte. Ja, alla mina populärkulturella referenser är från barnfilmer/serier för tillfället. Men det är intressant att det är möjligt att skulptera om existerande superhjältar som funnits länge). Jag hade också två workshops om Snack, varav en på engelska. Det var svettigt, men också roligt att introducera Snack för en internationell publik!

Slutligen passade jag även på att lämna över ett ex av Snack till George RR Martin, som en souvenir. Vem vet, kanske kommer han att ha tid att lära sig svenska när han skrivit klart A song of ice and fire. Fast då kanske inte Snack är rätt bok att lära sig från. Humfurk har ju trots allt inte hittat in i SAOL ännu.

Martin