Efter otaliga redigeringsomgånga är nu novellen till Fantastikportalens tävling hyfsat klar! Och jag har med nöd och näppe lyckats få ner den under 40 000 tecken (39 956. Ha!). Nu kommer den att passera genom ett antal testläsare. Det är första gången jag använder mig av det i större skala, och mer spridda personer. Och visst känns det skitläskigt! Men det innebär också att det här kommer att bli den mest genomarbetade novell som jag skickat in! Just testläsare har varit en extra boost. jag har varit ännu mer mån om att slipa historien. Men jag tror att det finns en annan ”framgångsfaktor” till att jag jobbat igenom texten så mycket: jag fick idén i god tid. Det kan tyckas enkelt, men det är en väldigt viktig del. För texten har fått tid att ligga och vila lite. Jag brukar vara ganska bra på att sniffa fram tävlingar, men det är inte alltid idéerna kommer – förrän i precis sista laget. Det är någonting med deadlines som får kreativiteten att rinna till.

Men nu känns det skönt att ha arbetat igenom den mer. Jag har blivit mer och mer medveten om mina egna brister. Bland annat att jag tenderar att upprepa saker, fast med andra ord. Gärna i meningar som följer direkt efter varandra. Ibland gör jag också en ologisk ordning i mina actionsekvenser, att en mening kan ta ett steg tillbaka till någonting som hände någon mening innan.

Och så liknelserna förstås. Jag ÄLSKAR liknelser. Men nu har jag omfamnat dem. Jag har insett att det är en destruktiv kärlek, men det är något jag inte kommer att bli av med. Jag kommer att skriva dem, det är en del av min process. Precis som det måste vara en del av processen att jag redigerar bort 2/3 av dem!

Så nu inväntar jag domen.

Och biter ner naglarna så långt jag kan utan att klassas som kannibal!