Kategoriarkiv: Blogginlägg

Massa mässa

Idag började Bokmässan. Och vilken start det blev!

Eftersom tågkaos fortfarande råder (det har ändå varit så sedan i tisdags, vid det här laget borde västtrafik och SJ fått sin shit together?), så tog det en stund innan jag kom in. Men det gjorde egentligen inte så mycket eftersom jag kom fram lagom till en finlunch med Anna, en instagamkompis som jag inte träffat irl tidigare (som för övrigt driver bloggen Anna skriver under med två andra lika trevliga Annor). Det blev en god sopplunch med samtal om allt från heteronormativitet i ungdomslitteraturen till nordiska väsen och karaktärsbyggande.

Jag tycker att det är så otroligt intressant att prata med andra författarkollegor, för ingens process ser likadan ut. Annas historier börjar alltid med karaktärerna, och det märks på sättet hon talar om dem. Som låtsaskompisar! Jag börjar snarare med handling. Sen kommer karaktärerna efter hand. Det roligaste är ju ändå att det inte finns något rätt eller fel (oavsett vad alla skrivkurser säger!) och att det finns lika många processer som författare. Sedan finns det såklart alltid bra saker att lära sig av andra!

Tillbaka på mässan hälsade vi på lite andra instagramkompisar. Instagram är fan guld för att connecta med andra författare. Det finns en enkelhet och öppenhet där som jag inte upplever i andra sociala medier. Och att det är så lätt att prata med folk.

Jag svängde också förbi min författarkollega Super-Carinas monter, där ”Med pirrande mage och stapplande steg” presenterades. Det är ju ändå första gången jag har med en bok på Bokmässan (som jag vet om i alla fall!)

Passade också på att hälsa på bokens förläggare Anders, som jag tidigare bara pratat med i den virtuella världen. Han släppte nyheten att det just tillkännagetts vilka noveller som kommit med i ”På denna grund vi bygga”. Gissa vem som kommit med? Min novell ”Under”! Som om dagen inte var tillräckligt bra redan! Tidsplanen är att den ska komma ut till julhandeln, så det blir tre antologier i år. Inte illa! Det går bra nu, och allt sånt.

Svängde också förbi Andra Världars monter och snackade lite. Spökantologin är på gång och releasefesten fortfarande planerad till halloween-helgen. Nu ryktas det även om att det ska kunna bli signering på SF-bokhandeln. Det vore tokskoj. Min första signering! Måste nog börja fila på den där dedikationen. Det är ju ett helt projekt bara i sig. Och att utveckla en lite bättre handstil. Eller kanske inte. Jag känner igen en lost cause när jag ser den.

Bokmässan har för mig alltid varit något tudelat. Något jag tycker väldigt mycket om i teorin, men inte lika mycket i praktiken. Men inte i år. I år har den verkligen levererat! Och fyllt mig med känslan att snart, snart kommer det hända på riktigt. Det där som förändrar allt.

Recensioner

Vissa recensioner är helt klart roligare att få än andra. Idag när jag som vanligt slösurfade på Facebook dök det här inlägget upp i flödet. Det var inte ens riktat till mig utan en helt vanlig post i gruppen Författare på Facebook som råkade flimra förbi:

Jag vill bara berätta att jag köpte boken ”Med pirrande mage och stapplande steg” av min författarekollega Super-Carina Aynsley och nu har jag läst den varje kväll för min 6-åriga dotter. Hon längtar efter varenda ny berättelse och inte ens den nya Bamse-tidningen har blivit läst. Varje historia är jättebra och passar så perfekt för ett barn som precis börjat i skolan. Och berättelserna är precis lagom långa för högläsning 🙂

Det är ju extra roligt när boken går hem hos kidsen. Annars kan det ju bli att texterna mest riktar sig till de vuxna, men här tror jag verkligen att vi fick till något riktigt bra. Barnperspektivet är starkt!

Fick för övrigt signera mitt första ex förra veckan. Jag behöver definitivt träna på en bättre namnteckning. Det är sånt de inte lär ut på författarkurser! Och att hitta en bra ”signeringscatchphrase”.

Det kom ett mail …

Hej Camilla!

Min första tanke när jag läst ditt manus var ”tusan också!” … Saken är att ditt manus är jättebra, men vi har ingen möjlighet att ge ut det inom överskådlig tid.

Jag tror att du har helt rätt i din tanke att det finns utrymme för sience fiction för barn. Jag gillar dina karaktärer och både språk och berättelse flyter på smidigt.

Det faktum att du gett dina karaktärer engelskklingande namn gör det ju dessutom mindre komplicerat att översätta berättelserna till engelska.

Ett uppriktigt lycka till och ge inte upp!

Manuset refuseringen gäller är ”Snack Parrow …” Mitt underbara sci fi-projekt som jag tror så himla mycket på. Och andra gör det också tydligen! Nu är jag inne på tredje positiva refuseringen.

Det borde kanske kännas bra. Och det gör det, på ett sätt. Samtidigt som det är svårt att inte ge upp. Riktigt svårt.

Det sprider sig

Igår var min medförfattare Super-Carina Aynsley på Höstfestivalen i Sundsvall och visade upp sina böcker, bland annat ”Med pirrande mage och stapplande steg” som jag också medverkar i. Ett känt ansikte passerade förbi och blev intresserad. Hoppas att Agneta gillar ”Suddet”!

För den som är intresserad finns boken att köpa här!

Veckan som gått

Det känns som att mycket i mitt skrivarliv just nu handlar om att komma tillbaka. Att bita ihop och gå vidare.

I måndags kom beskedet om vilka no veller som vunnit Fantastikportalens tävling.

Min Den yngre skall jorden ärva var inte en av dem.

Och det kom som ett så hårt slag. Det här var Novellen med stort N. Den som jag verkligen trodde på. Som testlästs och skrivits om gång på gång.

Och så gick det ändå inte.

Det är den där känslan av att snubbla på mållinjen. Att inte riktigt få komma in. Den kämpar jag med just nu. Precis som med Snack. Så många positiva omdömen, men det leder ändå ingenstans. Det är enormt frustrerande.

Så vad ska en göra? Gömma sig under täcket och tröstäta choklad? Nä. Tröstäta choklad och redigera skiten ur manuset såklart. Under de senaste dagarna har jag utvecklat novellen. Redan vid inlämningen var det två saker jag inte var nöjd med. Dels uppbyggnaden av Sebastians förvandling (som jag tyckte blev för hastig), dels att etablera relationen mellan far och son bättre. Det tycker jag att jag har fått in bättre nu. Och en helt annan dimension till deras bakgrundshistoria.

På ett sätt är det faktiskt skönt att inte vara begränsad av de där maxantalen som tävlingar alltid har utan kunna skriva berättelsen så som jag tycker att den ska bli skriven. För det förtjänar den. Den förtjänar att bli så som jag verkligen vill ha den, utan att behöva kapa ord för att passa in i någon freaking mall.

Så vad händer nu? Jag ska redigera den ett par vändor till och sedan skicka in den till Mix. Förhoppningsvis kan de vara intresserade! För det här är en berättelse som förtjänar att komma ut.

Den här veckan har jag även hunnit med ett skicka in två noveller till tävlingar. Det blev en 90-talsosande skräcknovell om att komma hem, som jag skickade till Fantastiknovelltävlingen. Och ett bidrag till Pop up publishings tävling ”På denna grund vi bygga”. Jag hade som jag skrivit tidigare gått och grunnat på bidraget en längre tid. Det första blev snabbt alldeles för långt, men en vecka innan deadline fick jag en ny idé. Som jag faktiskt lyckades få klart i tid. 23:55 på dagen för deadline, men ändå! Idéen som kom till mig handlade om huset på åsen. Där någonting ont verkar vila. För vad skulle hända om det där huset plötsligt gjordes om till en förskola …?

Vi får se om något av bidragen faller juryn i smaken!

För övrigt fick jag en väldigt rolig nyhet idag, gällande spökantologin. Mer om det senare!

(förhoppningsvis) Rolig läsning!

Idag fick jag en rolig överraskning när jag gick till brevlådan, för nu är senaste numret av tidningen Skriva här! Jag trodde att det skulle dröja några veckor till tills den kom ut, men nu är det alltså här! Numret med mitt läsarporträtt!

Och jag slås av hur snygg bokhyllan är! Fasen alltså. Jag är ju en sucker för färgkodning, även om den brutits lite på sista tiden. Arvsmassan har ju inte alls samma känsla för var han ska stoppa in böckerna han hela tiden drar ut. Men å andra sidan sitter han i läsfåtöljen och bläddrar i dem, så det är inte direkt så att jag kan bli sur över det!

Artikeln då? Jo, jag har ju skrivit om det förr, men jag tycker att Malin gör ett fantastiskt jobb med att koka ner mitt pladder till något överblickbart!

Sugen på att läsa? Skriva finns ofta på Pressbyrån. För att säkert hitta närmaste återförsäljare finns det en käck sökmotor på deras hemsida.

Med förhoppning om trevlig läsning!

En vecka till deadline. Igen!

En ny månad, och såklart innebär det nya deadlines! Mitt bidrag till Fantastiktävlingen är så gott som klart. Under en längre tid har jag också gått och tänkt på novelltävlingen som Popup publishing annonserade ut för ett tag sedan. Det är en väldigt intressant tävling på så sätt att den har väldigt tydliga ramar och det är någonting som jag går igång på. Jag började skriva väldigt intensivt på ett bidrag, men det växte snabbt över bidragens maxgräns. Novellen finns fotfarande kvar, men jag får helt enkelt göra någonting annat med den.

Kanske är det deadlines i sig som triggar igång mig, för även den här gången är det just en vecka innan deadline som tankarna sätts igång på riktigt (inte helt korrekt, förra månaden var det faktiskt 5 dagar innan deadline jag började tokskriva ett bidrag. Så nu har jag ju oceaner av tid!)

Jag tror i alla fall att det kan bli bra. jag har en hyfsad början, en idé om mitten och en föraning om slutet. Återstår att se om det landar där jag tror att det ska landa!

Två timmar kvar av resan till Stockholm. Undrar hur långt jag kan komma?

Framtiden är trollens!

Tänk dig att du snart är 18 år.

Tänk dig att du har världens mest störda familj.

Tänk dig att du har en bästa vän som lyser så starkt att ingen någonsin skulle få för sig att titta på dig. Vilket är helt OK för du vill helst gömma dig i skuggorna ändå.

Tänk dig också att du ibland, utan förvarning, skriker dig igenom nätterna utan att någon kan väcka dig.

Så inledde jag min manuspitch till Styxx fantasy under ConFuse-helgen. Uppladdningen hade visserligen skett precis så som jag förutspått den. På torsdagen satt jag i panik och skrev ihop en pitch och jag kom dit, om inte fullkletad med matrester så rejält sömndrucken och nervös. Men HÅRET. Det hade jag i alla fall borstat. Jag räknar det som en seger. Pitchen gick i alla fall bra! Förläggaren Kerstin verkade digga idén och jag fick en direktkontakt till förlaget. Nu blir det verkligen ett incitament för att jobba klart texten.

Så nu ska det bara skrivas färdigt också. Och det är jag jäkligt peppad på! Under helgen hann jag även gå på en panel som diskuterade troll. De konstaterade att framtiden är trollens. Vilket jag såklart är extra glad för! Efter att jag läst Kleptomania och sett Jordskott kände jag att det kanske börjar nå sin kulmen, men den här panelen förutspådde att vi ännu bara är i början. Det ligger fortfarande och bubblar under ytan. Det finns alla möjligheter att kunna hänga med på något häftigt! Men då måste jag verkligen få klart det nu. Under hösten sa jag till kerstin, så det får jag banne mig hålla också!

Spännande saker på gång

Det landar just nu spännande saker i min mailkorg. Som till exempel det här:

image

Nästa nummer av Tidningen Skriva kommer nämligen att innehålla en (i mitt tycke i alla fall) väldigt rolig artikel. Nämligen ett läsarporträtt med yours truly. Jag har fått läsa igenom texten nu innan och är helt förundrad över att Malin, aka ”hur-ska-jag-omvandla-två-timmars-prat-och-tusen-olika-projekt-till-text-trollkonstnär” lyckats fånga mig och mina projekt på så begränsat med plats. Verkligen en bedrift. Jag är ju inte direkt känd för att prata särskilt långsamt heller.

Det som slår mig när jag läser texten är hur splittrad jag egentligen är i mitt författarskap. Jag har ju alltid minst 5-6 projekt mer eller mindre igång. Barnböcker, romaner, noveller … Kanske är det en nackdel för mig. Kanske skulle det vara bättre att fokusera mycket mer än vad jag gör.

Men å andra sidan är jag så himla otålig. Jag behöver variation för att må bra och känna mig kreativ. Och jag behöver känna att jag kommer någonstans. Därför kan det vara så skönt att varva romanerna med noveller. Och att varva den monotona redigeringsfasen med den idésprutande första fasen när jag kommer på en ny idé och bara skriver, skriver, skriver.

Apråpå det så lyssnar jag just nu på 90-talshits och smider onda planer. Sådär som en gör en vanlig torsdagskväll. Kanske kan det bli något till Fantastiknovelltävlingen? Vi får se.

Dagen efter

Det är nästan lite dagen-efter-festival-känsla som lägrat sig över det Lindska huset. Dagen efter i det här fallet är ConFuse. Hela familjen drog ju iväg till Linköping i fredags och var med på SweCons kongress. Och det var grymt uppskattat! Från sonens sida främst för att det fanns ett LEKRUM på hotellet (som för övrigt gav mig sjukt starka the Shining-vibbar!). Personligen är jag gladast över att jag ta med mig en massa inspiration hem. Framför allt till mitt ungdomsmanus. Det är verkligen häftigt att vara tillsammans med kreativa och skrivande människor och lufta alla de där tankarna som annars bara snurrar runt inne i min egen skalle, och få helt ny input.

Jag kommer att göra ett separat inlägg med tankar som rör min egen text, men först några highlights från helgens ConFuse.

Under helgen hann jag bland annat med:

  • Träffa folk jag följer på instagram. Bland andra Anna Jacobson Lund som var med i flera jätteintressanta paneler. T.ex ”Tough chicks” som jag tog med mig en massa bra inspiration från. Var roligt att träffas i verkligheten och snacka omslag, egenutgivning och könsroller!
  • Träffa Anna Vintersvärd från Andra Världar. Vi har tidigare bara haft kontakt via mail angående antologin Svenska spöken. Är ju en helt annan grej att äntligen få ett ansikte på mailadressen!
  • Att fangirla loss riktigt rejält. En av panelgästerna var John-Henri Holmberg som bland annat översatt 18 av Stephen Kings böcker. Till exempel hela nyöversättningen av the Dark Tower. Han stod och pratade med Anna Jacobson Lund vid hennes bord, och jag stod och väntade på att de skulle bli klara. ”Nu får jag nog gå vidare, det är fler som vill prata med dig” sa han. Och jag pep fram ”men jag vill ju pata med DIG!” Sen svamlade jag fram någonting om hur mycket jag gillar hans översättningar. Men vad fan. Det är ju NÄSTAN –King! Vi hann även med att prata lite kommande filmatisering av DT (jag pitchade min idé som Mads Mikkelsen som Roland). Det var också intressant att höra hans tankar om Kings böcker. Som översättare ser han dem ju med helt andra ögon än vad en läsare gör. Han tyckte att King är en mästare på att få folk att vilja fortsätta läsa. Och att han kan få dem att göra det även när han inte har så mycket att säga. Han tyckte också att DT-serien är alldeles för lång och att en bok lätt hade kunnat strykas. Det höll jag såklart inte med om!
  • Varit med under en panel som inleddes med att panelen och större delen av publiken spontant sjöng ”aj aj buff” (visserligen en panel på just temat troll, men inte desto mindre underligt!)
  • Försökt vara trevlig och frågat en av de andra deltagarna om han gillade konventandet. Jag blev då brutalt tillrättavisad om att det är en KONGRESS! Konvent är tydligen för datorspel och såna avarter. Häpp!
  • Träffat Thomas från debutantbloggen. Det var hans inlägg som ursprungligen uppmärksammade mig på de roliga programpunkterna och fick mig att åka. När vi väl började snacka upptäckte vi också att vi visst är med i samma antologi – Magiker och maskiner! Den fanns även att köpa på konvent … förlåt. KONGRESSEN! (Jag tror jag ska fortsätta säga konvent på pin kiv, eller är det barnsligt?).
  • Varit på en jätteintressant författarfika med Kristina Hård och pratat troll, sägner och skrivande.

Eftersom det var mitt första SweCon visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Jag tror att jag föreställde mig ett rum med övervintrade gamla SF-stofiler. Jag slogs faktiskt över hur olika typer av människor som ändå hittat dit. Och att det var väldigt bra spridning i panelerna mellan unga och gamla, kvinnor och män osv. De har kommit betydligt längre än många andra.

Och så var det också otroligt proffsigt skött. Extra häftigt när det sker på ideell basis. Föreningslivet i Sverige är fantastiskt!

Jag slogs också över hur fantastiska trevliga de allra flesta var. Det är verkligen natt och dag mot Bokmässan där det oftast känns som att kliva in i n bokhandel under den värsta bokrea-rushen. Här var det mycket mer laid back. Jag fick tillfälle att prata med de flesta författare jag ville prata med och fick tillfälle att knyta en hel del kontakter.

Att det var strålande sol utanför gjorde faktiskt inte så mycket. Jag trivdes ändå bättre inne i det instängda mörkret, tillsammans med de andra nördarna.

Sen är det såklart altid en bonus att komma till ett sammanhang och känna att jag inte är den nördigaste där. Inte ens på långa vägar!

Lite bilder:

image

DT-tischan var et bra val. Grym icebreaker!

image

”Tough chicks”-panelen

image

Nya deltagare fick spela bingo! Det gick sådär. Det känns liksom som att jag missat något. Vad ÄR egentligen EGOBOO?

image

The shiiiining

image

image

image

Thomas med vår fina ”Magiker och maskiner.”